Veckans bästa

Måste dela med mig av detta som värmt min oroliga dottershjärta hela veckan.

Min mamma har knegat som en galning sedan hon var femton år. Haft dagbarn på dagarna, tvättat bilar på nätterna. Pluggat på kvällarna, städat biografer i ottan. Och även om jag aldrig upplevde det som att vi hade det knapert när jag var liten, så förstår jag ju i efterhand hur mycket de behövt vrida på varenda krona för att vi skulle ha det bra.
Så blev hon sjuk. Riktigt sjuk, för en sisådär tio femton år sedan. Men istället för att långtidssjukskrivas så förtidspensionerades hon hux flux. En bra lösning poliktikerna bjöd för tillfället för att trolla med sjukskrivningsstatistiken och spara en massa pengar.
För någon som har arbetat i hela sitt liv och som hade en mycket stor del av sin identitet i jobbet blev det här ett kraftigt nederlag. Ett tydligt kvitto på att man aldrig förväntade sig att hon skulle bli frisk igen och mamma hamnade i en depression som varade i många år mycket pga att detta abrupta slut.

Hennes pension som förtidspensionerad är ett skämt. När jag tidigare har läst om pensionärer som tvingas äta kattmat har jag tänkt att det är nonsens, men idag är jag bara oerhört tacksam för att min pappas inkomst håller dem både på fötter.. för annars är det den nivån mamma skulle ligga på. Det tar på krafterna, att ständigt vara orolig för ens föräldrar. Att se henne oroas för räkningar och utgifter och hela tiden försöka hålla ner kostnaderna på allt.

Men. Och nu till det roligare. Det rättvisa och det underbara!

För en tid sedan så kollade mamma över sina gamla anställningspapper från skolan där hon arbetade, och började undra om den där tjänsteförsäkringen ändå inte kunde gälla henne. I avtalstexten stod nämligen att man skulle få en viss summa pengar om man blev förtidspensionerad pga sjukdom fram tills den dag man egentligen förväntats gå i pension. Detta skulle ens arbetsgivare ordna med i fall det behövdes, vilket de inte aldrig gjort i mammas fall och därför har hon trott att saker varit i sin ordning.
Men nu ringde hon försäkringsbolaget ändå, och det visar sig att hon har rätt till detta.. inte bara varje månad i flera år framöver, utan även retroaktivt för alla förlorade år!

Alltså - Det här gör en så stor skillnad i min mammas ekonomi att det inte är klokt! Det är liksom skillnaden mellan att stoppa strumpor eller köpa nya, käka blodpudding eller entrecote..
Hon kommer kunna treata sig själv med roliga kurser eller bara köpa hem snittblommor mitt i veckan. Jag blir så glad och lättad att det redan känns som sommar i kroppen!

Fina lilla mamma. Uppförsbackarnas mästarinna.
Grattis!

Gårdagens tre bästa

1. -3,4 kilo på vågen.
2. Fick en massa stålars.
3. Släpade mig till gymmet och var ett ess!

Flickr

Har just pyntat in 24 usd för ännu ett år av Flickrs premiumtjänst. För att den är bra. För att jag måste ha ngn lagringsplats för mina bilder online. Men framförallt för att jag bytt dator så många gånger senaste åren och det är massor av bilderna jag har på Flickr som jag just bara har där. Finns det något sätt att ladda hem alla sina Flickr-bilder till sin dator, någon som vet?

Sammanbiten liten man i feckeoutfit

Så här uppklädd var lilleman på nyårsafton när vi var på väg till Kaknästornet! Jag tycker festklädda ungar är det roligaste som finns, och får jag någonsin en dotter skulle jag gladeligen klämma på henne den här lilla folkdräktsklänningen.
Nu kan man vinna en sådan hos Familjen 2.0.

Ska inte smita undan

Midjemåttet har minskat med ett par centimeter, men på vågen händer det inte så mycket. Har bara gått ner ett halvkilo till den här veckan, trots sjukt bra diciplin när det gäller träningen. Men skam den som ger sig. Vill minnas att det var så här sist jag gi:ade också, seg start men att det rullade på bättre efter några veckor.
Imorgon knyter jag på mig gympadojorna igen!

Morgonstund har guld i mun och allt det där

Vid åtta i morse knatade jag iväg till gymmet och gav mig inte innan benen skakade och jag var tomatröd i ansiktet. Hejja mig!

Tatueringstime

Jag har pratat om att tatuera mig i en evighet, men det har aldrig blivit av. Tack och lov kanske. För hade jag följt alla mina tatueringsimpulser genom åren hade jag bl.a suttit här idag med pojknamnet Jon ingraverat

över röven och en djävul och en ängel i tribalmönster längst med ena benet.
Men nu är det dax att få tummen ur tyckte min kompis som i går gav mig ett presentkort hos en tatuerare. Iiiiiihhh... kan inte banga längre! Måste hitta ett motiv jag vill leva med till the day I die. Eller motivet är väl rätt klart, ska bara hitta ett typsnitt som funkar.

GI-resultat - Vecka 1

Okey, nu har jag kört i en vecka och så här har det gått:

Vikt: -1 kilo. Tror jag. Vår våg hemma är allt annat än pålitilig. Ska dubbelchecka på gymmets våg ikväll.
Midja: -2 cm.
Rumpa: Oförändrat
Lår: Oförändrat
Överarm: Oförändrat

Whattafuck? Jag som varit så sjukt flitig med maten. Den här veckan får jag helt enkelt slita mer på gymmet. Nya tag!
Tänkte att jag ska publicera resultatet här varje tisdag för att sporra mig själv ännu mer att slita på.

Hipp hipp hurra!

Idag fyller jag år och i morse fick jag finfina pjuck av min make i present. Men den ALLRA finaste presenten fick jag redan igår när min förkylda lilla son klättrade upp i famnen, lade sin kind mot mitt bröst, armarna runt halsen och för andra gången i sitt liv sa... Mamma!

Egna antihalkduttar

Stina tipsade mig om man med hjälp av Pebeo´s Volume Touch textile kan sätta egna halkduttar på barnstrumpor, vilket jag testade idag. Rita på, låt torka i minst sex timmar och stryk sedan från avigsidan med strykjärn - och vips har man fått värsta antihalkeffekten. Passade på att göra en tischa också med finaste namnet jag vet.

Frillan börjar ta sig

Sött som bitsocker

Min fina mamma har många pyssliga talanger. Bland annat så är hon en fena på att dekorera tårtor och duka upp till fantastiska efterrättsbuffeér.
När vi gifte oss dekorerade hon bitsocker för hand med minirosor som gick i bröllopets färgtema, hur söta som helst!
Iom att jag tycker att hela världen borde få ta del av hennes sockerkonst så har hon nu lagt upp dem till försäljning hos oss på Signerat.

Shoppas här!

Surdegen

Jag förstår inte alla föräldralediga som "passar på" att starta ett företag eller renovera upp hela sin villa under ledigheten. Jag hinner själv knappt gå på muggen och undrar verkligen hur de får ihop det? Visst, om jag skippade alla kompisfikor, barnvagnspromenader och sällsynta blogginlägg och därmed blev både isolerad och knäpp på köpet.. då kanske jag skulle kunna frigöra ett par timmar om dagen till annat. Typ söka jobb. Som jag verkligen verkligen borde.. det är min by far största surdeg för tillfället. Urk.

Post-preggo-kroppen ska få sig en omgång nu

Vågen visar tio kilo för mycket och spegeln ryter åt mig att börja träna. Så idag är går startskottet för det nya livet. Inga snabba kolhydrater. Inget socker. Ingen alkohol. Inget ligga och dega på sofflocket när jag istället kan hänga på Sats.
Har printat ut en tvåveckorsmeny för GI rivstart som lovar åtta kilo mindre, låter mycket tycker jag men vi får väl se. Och så har jag vägt och mätt och fotat kroppen som ska ha gått från Babben Larsson till Angelina Jolie lagom till sensommaren.

Snösemester

Just när våren kom till Stockholm åkte vi istället upp till kylan i norr.

Tillsammans med ett kompispar gör vi återvändarresor. Resor till var och ens hemort för att få en guidad tur i hans eller hennes uppväxt. Första resan gick för ett par år sedan till Åmål där en av vännerna är uppvuxen. Ett år senare visade jag dem mitt Stockholm, och nu i helgen var det alltså dax för min man att visa sitt Kiruna.

Väggarna

Min bloggkompis som jag blinddejtade i veckan undrade vad jag har på väggarna hemma. Not much Stina. Not much at all dessvärre. Det mesta jag vill få upp ligger i kartongrullar och bara väntar på den perfekta platsen som liksom aldrig uppenbarar sig. Men här är en liten glimt av en del i vardagsrummet och matrummet.













Foto från när Rigo var ett par månader, och så Walderstens bild från SL.













Släkten huller om buller.

Vi igen. Och så en tysk tavla som hängt ovanför min pappas säng sedan han var var barn. Den är fantastisk. Nedanför vårat foto så är Johan Thurfjells sorgliga ordtavla och till höger om den en illustation av Nina Hemmingsson som jag älskar.



(Det är för övrigt fotografen som är full. Inte den som hängt tavlorna.)

Semesterrecension

Resmål: Playa del Cura. Gran Canaria
När: Sista veckan i mars
Väder: Strålande sol och linne-flipflops-väder.
Bad: I poolen
Hotell: Marina Riviera Hotell
Rum: Lägenhet med terass mot poolen. Hur bra som helst!
Käk: Lite svårt att hitta bra mat. Men det fanns klara pärlor bland hamburgerträsket. Guantanamo tio minuters promenad från Playa del Cura hade massa kanariska goda rätter och världsklass på sina Irish coffies. Nyöppnade El Asador Gallego i Puerto Rico bjöd på fantastiska tapas, och i hamnen i Puerto Mogan serverades vi en paella som jag kommer minnas länge.
Mysigast: Puerto Mogan, en hamnstad med låga vita putshus och Venedigkanaler.
Tristast: Det lilla jag såg av Playa del Ingles. Swingersklubbar och pizzerior.
Vill se mer av: Las Palmas. Hyrde bil och tog oss till Las Palmas och sedan upp i bergen. Fick känslan att man kan ha en riktigt bra shopping och partajvecka i Las Palmas.
Bäst: Överlycklig unge som kunde bada varje dag och slapp ha en massa tjocka kläder.


Flygningen på 6 timmar gick över förväntan tack vare många promenader i planet och ett gäng nya leksaker.


Utanför rummet med semesterleksakerna.

Nybadad intill hotellpoolen.

På tiomånadersdagen med firarglass. Populärast var dock glitterdekorationerna.

Jag ska bara

Gran Canaria överträffade alla förväntning, och jag skulle gärna åka dit snart igen. Vi har haft en tokbra resa! Mer om den sedan för nu måste jag svärta ögonfransarna, dricka upp min honungsrom, ta min make under armen och ge mig av mot vårnatten och lite utgång med vänner.

På förstaplats på min kärlekslista står mitt barn.
På andraplats står barnvakt!