Sidor

31 januari 2012

Årsboksdax

Jag önskar att jag vore en sådan som alltid blickade framåt med nyfikenhet, befriad från sentimentalitet och lättdarrad underläpp. "Förändring är bra"skulle jag säga med eftertryck och se tuff ut.
Men jag är ju mera en sådan där som försöker hålla kvar vid doften av varje sommar, som blötögd tittar på för små babysockor som stuvas undan för alltid och som inviger varje nytt år med att sörja att det föregående aldrig kommer kunna upplevas igen.

Sedan några år tillbaka gör jag med hjälp av Blurb.com en årsbok varje år. De finaste bilderna från det gångna året samlas, en årssummering skrivs ihop som förord och så printas rubbet och skickas hem till oss i fin förpackning. Det är alltid lika härligt när boken kommer och man får ställa in den bland de andra i bokhyllan. Och alltid lika vemodigt när den ska sättas ihop. Som nu ikväll. Några bilder på en växande mage, några från fina resor, fina vänner, en bebis som anländer, en storebror som växer fram, en katt som flyttar in, kalas..

Nu ska jag stänga ner bokskapandet för ikväll och ägna mig åt nybakad banankaka och film istället.
Puss och godnatt.

Tisdagsdepp mitt i allt det fina

Vad den nostalgiske modern småsnyftar över just nu
- Att små små klädesplagg vikt undan i lådor för att göra plats för större.
- Ord som "Icha", "nenne" och "Moffa" har bytts ut mot Rigo, napp och mormor Lisa.
- Att Rigo längtar efter sitt treårskalas. "Då jag blir ättestor kille!". (Hur mycket jag än älskar hans framsteg, så saknar jag också min ättelille kille)
- Att dottern rullar runt på sin filt och blir förbannad om man håller henne i spädbarnsgrepp..

Det finns så många klyschor om föräldraskap som skulle kunna avrunda det här inlägget. Sådana om knoppar som brister och småfåglar som lämnar boet.. varenda ett är sant. Och varenda ett gör att jag snyftar ännu lite mer.


Nytt i skåpet

Tekopp till dig mamma. Största te-junkien jag känner.

29 januari 2012

Helg

Sitter i skrivande stund och rundar av en mycket lyckad helg med ett avsnitt av "Det okända" på Sjuan. (Vad är det för dårprogram? Är de på allvar? Just nu står de gråtandes i ring och ska skicka osaliga andar till andra sidan.....jag vill inte vara trångsynt men vad tusan..).

I fredags hängde jag med min minsta och mest blonderade kompis. Som jag känt hela livet, men inte alls träffar så ofta jag önskar. Så det var härligt att ägna en hel kväll åt grekisk mat, uppdateringssnack, feministisk filosofi och drinkar.
Lördagen inleddes i ottan med att köra iväg mamma och pappa till Arlande och vinka av dem innan deras Indien-resa. (Hoppas ni får några ljuvliga veckor! Jag ska göra mitt bästa för att hålla blommorna vid liv.) Därefter åkte vi och hälsade på Andres syster med storfamilj i Enköping vilket alltid är lika soft, och på kvällen myste vi hemma med Lego-bygge och riktig svullarmiddag.
Idag har Rigo och Andres varit och badat, medan jag och Bim hängt på café med Josefin och Fredo i Huddinge. Och så semmeldate med Angela och Danne hemma hos oss på kvällen på det.
Mkt bra helg.

25 januari 2012

Bilsemester - bring it!

Idag hämtade vi ut vår nya bil. Ett stort as med plats för sju rumpor. Så nu jäklar kan vi klämma in både släktningar, kompisar och kompisars ungar när vi ska iväg på bilsemester genom Sverige, eller till simhallen för söndagsbad.

Bilen var ett halvår försenad! Fatta.. ett HALVÅR. Så vi var rätt pissed när vi åkte till utlämningsstället i morse. Då säger bilsäljaren "förresten, det ligger en iPad i baksätet, som ett litet plåster på såret för att ni fått vänta."
Eeh, hey! Seat - ALLT är förlåtet!

Mat mat mat

Nästan all min vakna tid tänker jag på mat. Friterad mat. panerad mat, flamberad mat. Sådan mat man helst ska hålla sig undan om man vill tillbaka till den där 38:an igen.
Som nu när jag i skrivande stund kollar på Kniven mot strupen. Alexander skriker med sin kokainhöga/adhd-energiska stämma "Det här är det äckligaste skit jag blivit serverad!" medan jag  dregglar över de där färdigköpta potatisklyftorna och sönderstekta köttbitarna likt en blodhund.

Matporrstankar i övrigt.

I morgon har vi hejdå-middag för mina föräldrar som ska till Indien i ett par månader och hela dagen har jag gått igenom menyn för mitt inre. Hur sjömansbiffen ska få puttra sig riktigt mör, potatisen skjuda i det mörka ölet, den laktosfria finchokladen smältas i fonduegrytan och blandas med ljuvlig grädde för att sedan drapera färska jordgubbar och bananbitar.

Eller på fredag, när jag ska ut med min äldsta väninna och dinera på Södermalm. Lammet, fetaostkrämen.. irish coffeen med farinsocker. Aaaah

24 januari 2012

Hur stor är perfafamiljen?

Såg trailern för tv-programmet "Familjen Annorlunda" nyss och blev glad. Jag älskar att följa de där jättefamiljerna. Att få förfasas över det totala kaoset, bristen på egentid, konstanta barnskriket och tolv-liter-mjölk-sex-kilo-köttfärs-inköpen. Men också avundas att ingen någonsin är ensam. Att föräldrarna får läxläsningar, storköksluncher, teaterlektioner och fotbollsträningar att gå runt och dessutom tydligen hittar både lust och tid att ligga med varandra då och då. Och så tänker jag på all den glädje alla dessa ungar kommer kunna vara till för varandra både som små och vuxna. Dela hemlisar, slåss om dockvagnar, rå om varandra i skolan, tillsammans oroa sig för sina föräldrar när den dagen kommer att de är gamla och skröppliga. Det där med att ha någon som varit med en precis hela vägen. Som man kan säga "Äh.. du vet ju hur mamma är".. och då vet den precis.

Som ensambarn har jag alltid önskat mig mer än ett barn. Middagsbord med ständigt isatt iläggsskiva gör något med hjärtat mitt. Liksom tandborstmuggar där tandborstarna spretar som en bukett tulpaner.

Så ett barn var en välsignelse. Två barn mer än vi någonsin kunnat hoppas på.

Men ta mig tusan.. så här ett halvår senare suktar vi redan efter en trea. Och den kommer hur som helst dröja några år och sedan vet man ju ingenting om hur kroppen funkar då. Men säg ATT det det funkar.. och att vi får en trea, (en bror som heter Bosch tillexempel), kommer jag vilja stanna vid det? Eller kommer ni kunna följa oss på TV om tio år där vi sitter med svarta ringar under ögonen, ständigt ipluggade öronproppar, med tio ungar i vår 4-rummare och tjugofyra liter frukostyogurt i kylen?
We´ll see.




Bland det absolut roligaste jag vet

Är att gå och fika med Rigo. Låta tepåsarna dra medan den italienska hallonsorbén svalkar munnen. Prata om högt och lågt. Som att det är läskigt när man hör ismaskinen i köket för att det kan låta som ett spöke ibland, och att ens Legogubbar heter Frankenstein och Varulv men de bara ser läskiga ut fast de  egentligen är snälla. Och att om man någon gång skulle få ett till småsyskon vill man att det ska bli en lillebror som heter Bosch. Och att Bims burkmat är bajs.
Sånt. Och för var dag när han pratar mer och mer så blir det bara roligare.

23 januari 2012

Dagens Blocketköp

Andres har varit på jakt efter ett runt matbord i teak till köket i en evighet. Idag flyttade det in.

Biopremiär

Igår gick jag och Rigo på bio. Oerhört spännande att sitta där i biomörkret, prassla med godispåsar och kolla Nalle Puh. Med jämna mellanrum hördes hans gälla stämma över hela salongen "MEN MAMMA, VAR ÄR NASSE!?" eller "MEN MAMMA, VARFÖR TIGER ARG?!"
Bio var en hit och nu planerar han redan för nästa besök när de ska visa Alfons Åberg.

Tjejkompisar

Oavsett hur sur och grinig Bim än må vara så finns det två saker som alltid genast får henne på bra humör. Hennes bror, och hennes katt.
Naku är inte så förtjust i att bli slickad och kramad på men Katitzi håller sig gärna nära när det nalkas bebisgos.
Observera Katitzis huvud och öron. Wet wet love. :)

19 januari 2012

Update on the mumbo jumbo doctor

Det visade sig ligga en del bakom Mexikoläkarens kommentar kring öra/njurar ändå. Så idag har vi fått en remiss för att undersöka njurarna på båda ungarna inom kort. Skönt att få det kollat!

Hemma från dagis men vid gott mod

18 januari 2012

Hjältinnan

Tur för oss att mormor ryckt in som övernattande sjuksyster här hemma. Vi hade aldrig klarat den här feberpärsen annars. Tack för isglass, kärlek och omvårdnad "mojmoj".

17 januari 2012

16 januari 2012

Grått

Jag och Rigo är sjuka. Jag såpass sjuk att det känns som hela kroppen slagits ut. Gånger fem typ. Uselt. Vidrigt. Hemskt.
Och det är DÅ nackdelen med barn verkligen slår till. Att vara hemma med dessa två stimulans-å-mat-å-kärlekskrävande liven är verkligen det sista man pallar såna här dagar. Urk.
Såja. Over and out från neggot i Johanneshov. Be för oss.

Bim 6 månader igår

Vad hände med bebisen? Och vem är den lilla burkmatsätandes glada skit som sover hela nätter och åker sittvagn? Galet.

12 januari 2012

Älskade unge

Lilla runda flicka som ligger intill mig i sängen och viftar i sömnen. Vad fin duär, så fin att det svindlar, med brorsans napp i munnen och tigrar på blöjan.
Godnatt min skatt.

10 januari 2012

Matdax

Jorå, nu är man så stor att det är barnstol, gröt och cafeliv som gäller.

09 januari 2012

Svensk kortvecka

Första veckan hemma i fädernäslandet har varit mer än lysande. På ett sätt den kanske bara kan bli när man har nästan en månad av familjegullstid och vila i ryggen.
Först och främst det bästa: en glad och tight familj. En flirtig och glad kille och två små icke-trotsiga-matglada knoddar. Massor av pussar och kramar.
Sedan: Allt grymt folk som gör den här staden till jordens bästa.
Middag med mina föräldrar. Lunch med Hanna, Henke, Sus och Doris. Finbesök från den yngre generationen i Enköping med svåger som äntligen tyckts hitta medicinering mot kissarna så han kan hälsa på utan att tappa synen. Barnvakt. Wine and dine på Babylon med maken. Ljuvliga polska piroger med skirat smör. Rockabillyfest till gryningen med Angela och Danne på Debaser. Ont i dansfötterna. Långpromenad i isande kyla men gnistrande sol med Lottis, Danika och Love. Tårta med fina svärmor och Eino som samtidigt fyllde vår frys med älgkött och så en stillsam söndagskväll med film, tvättstuga och bearnesesås.

Belöning utlovad

"Om du bajsar i toaletten så ska mamma gå till Globen och köpa Bussen från Cars till dig."

08 januari 2012

Ser ni den här mannen?

Han är den bästa människa jag vet!

03 januari 2012

Hemma

Hur man än vrider och vänder på det där med jordens alla fina platser, så är ju faktiskt det egna badkaret vid Gullmarsplan allra bäst. Med sovandes barn utanför, en solkysst man i tv-soffan, nya numret av Family Living som sällskap och pad thai från Götgatskiosken i magen.