Nästan all min vakna tid tänker jag på mat. Friterad mat. panerad mat, flamberad mat. Sådan mat man helst ska hålla sig undan om man vill tillbaka till den där 38:an igen.
Som nu när jag i skrivande stund kollar på Kniven mot strupen. Alexander skriker med sin kokainhöga/adhd-energiska stämma "Det här är det äckligaste skit jag blivit serverad!" medan jag dregglar över de där färdigköpta potatisklyftorna och sönderstekta köttbitarna likt en blodhund.
Matporrstankar i övrigt.
I morgon har vi hejdå-middag för mina föräldrar som ska till Indien i ett par månader och hela dagen har jag gått igenom menyn för mitt inre. Hur sjömansbiffen ska få puttra sig riktigt mör, potatisen skjuda i det mörka ölet, den laktosfria finchokladen smältas i fonduegrytan och blandas med ljuvlig grädde för att sedan drapera färska jordgubbar och bananbitar.
Eller på fredag, när jag ska ut med min äldsta väninna och dinera på Södermalm. Lammet, fetaostkrämen.. irish coffeen med farinsocker. Aaaah
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar