Fredagssnygga tjejer

In bed with Z

I skrivande stund..

Syskontid

Rött är gött!

Fröken Allvarlig

The little shopper

Här upptäcker vi Rigo (som smitit ifrån oss inne på Hemköp) i full färd med att omsorgsfullt plocka ihop en godispåse.

Win win - loose loose

En av mina favoritstunder på dygnet är när Andres går och lägger sig med Bim runt tiotiden. Då klämtar klockan egentid. Till att måla tånaglar, kolla skräp-tv, bläddra i ett magazin eller bara surfa i lugn och ro. Jag gillar den där stunden så mycket att jag inte riktigt klarar av att avbryta den. Istället är jag vaken  till långt efter midnatt och mår som ett vrak dagen därpå och tänker att "I IDAG ska jag gå och lägga mig i tid!" Men så får jag vittring på den där egentiden igen, och - ja...  inte så bra.

Mamma min

Vad vore jag utan henne? Hur skulle jag få ihop livet? Hur ska det någonsin kunna fortsätta utan henne en vacker dag?
Fina lilla mamma. Som kommer med plumpa skämt, kan vara dålig på att lyssna, retar mig något jävulskt genom att vara en sådan teknikbimbo, bär kaninpäls fast det gör mig kräksjuk och kan säga saker som får feministen i mig att fullständigt koka.
Men som också ställer upp oavsett vad saken gäller precis när som helst. Som alltid kämpat som ett djur för oss. Städat biografer i gryningen, tvättat bilar om nätterna, dagmammat och vridit och gnetat för att få allting att gå runt. Hon som fått mig att tro att jag är oersättlig och att vilka val jag än gör i livet så kommer jag göra henne stolt. Hon som tycker det är struntprat att man skulle kunna säga att man älskar någon för många gånger och därför strösslat mig med kärleksförklaringar sedan dagen jag föddes.
Älskade lilla mamma. Hur många blöjor har hon bytt? Hur många såriga knän och brustna förhoppningar har hon plåstrat om under mina 33 år på jorden?
Och som hon engagerat sig. På det där sättet jag önskar jag själv skulle göra som mor men inte alls har naturligt i mig på samma sätt. Det där genuina intresset för barns alla världar. Förmågan att få varenda barn att känna sig sedd och hörd. Alltid ett ess på att hitta på spännande lekar och med ett tålamod som inte är av denna världen - något jag fick avnjuta som liten, en massa skolungar under hela hennes yrkesverksamma tid.. och nu mina barn. Finare mormor hade jag aldrig någonsin kunnat önska mig! Jag är så glad att jag kan skriva det. För jäklar vad vi också bråkat genom åren och gjort varandra ont. När jag inte mått bra, familjen varit i gungning och hennes liv tagit fel riktning. Det har inte alltid varit självklart att vår relation skulle klara sig alls. Ännu mindre att den skulle bli så innerlig som den är idag. Fina lilla mamma. Älskade vän. Som står beredd att plocka ner stjärnorna åt mina barn om de så bara skulle be henne och som ständigt förgyller och underlättar mitt och Andres liv.

Tack. Jag älskar dig.

Mardrömskväll

Igår gjorde jag något dumt. Jag kollade på den där filmen med Cameron Diaz som gick sent på femman. Den där där hon spelar en mamma som till varje pris försöker rädda sitt cancersjuka barn. Den där där barnet dör i slutet av filmen och allting bara går sönder. Det sista jag med min sjukliga dödsångest och blödiga mammahjärta ska göra är att se på just sådana här filmer och jag överdriver inte när jag säger att jag grät decilitervis med tårar. Därefter så läste jag Facebookmailen jag fått från en bekant som håller på med en insamling till en familj som just drabbats av barncancer med dödlig utgång.. och grät givetvis några floder till. När jag slutligen mitt i natten stapplar in i sovrummet med vätskebrist och igensvullna ögon för att lägga mig och snusa i nacken på min vackra lilla friska flicka gråter jag ännu mer. Hulkar så jag tror jag ska väcka grannarna.. ni vet, riktigt fulgråter. Somnar tillsist tätt tätt mot Bim och drömmer mardrömmar hela natten om ond bråd död. Usch.

Pants on fire

Är man ett svin om man alltid när man bokar hotell säger att det rör sig om en bröllopsnatt för att försäkra sig om schysst dubbelsäng och en eventuell extra chokladbit på kudden?

Sweet

I veckan dumpade vi kidsen med morföräldrarna och ägnade ett halvt dygn enbart åt varandra.
Skaldjursorgie på Pontus by the Sea och sedan hångelorgie på Victoria Tower hotell. Mmm.

Adjö alla polisbilar och traktorer

There's a new favvofordon in town - Glassbilen!

Besiktigad

Bim fick VG+ hos BVC idag. Viktkurvan går rejält uppåt, hon växer så det knakar på längden och de två vaccinationssprutorna hon fick i låren överlevde både hon och den spaka modern.

Varje atom av mig..

..älskar den här ungen. Så sanslöst jäkla mycket.

Tidningsmakare - skämmes!

Blir sjukt upprörd över dagens löpsedlar som sitter överallt i barnvagnshöjd med bilder på en sönderskjuten död Gaddaffi.
Äcklas så enormt av mediernas vältring i foton på avrättade terrorister och diktatorer. Hur förklarar man den här blodstörsten för sina ungar som inte kan slippa undan löpsedlarna?

Möten

Jag älskar de där oväntade mötena med människor jag i mitt vanliga tillstånd skulle missa där jag svenskt stressar fram med blicken fäst på trottoaren eller mobildisplayen. Har gett mig fan på att inte vara sån. En sån där som inte tar mig tid eller vågar, en sån som tänker att var och en för sig är nog bäst. Just för att jag vet hur mycket det ger att slå ihjäl en timme här och där med någon svamptant eller synthkille som inte existerar i mitt vanliga umgänge. Älskar dessa små inblickar i andras liv. Och ärligheten kring de stora frågorna som kan komma fram i samtal med någon man aldrig tidigare mött och förmodligen aldrig kommer träffa igen, något väldigt kravlöst och spännande.

Dagens möte ägde rum på ett cafe. Han beställde ett specifikt kaffe och på hans inrådan beställde jag samma sort. Sedan slog vi oss ner vid samma bord och sedan i slang. Han berättade om huset han håller på att bygga i Härjedalen och om sin axeloperation och om kärleken till sina barn. Han berättar om de afrikanska rötterna och om jobbet som dataingenör. Jag berättar i min tur om hur längtan efter barn tillsist gav oss Rigo och om släktforskarresan jag och pappa gjorde till Ukraina för några år sedan. Högt och lågt över en kanna Zanzibarkaffe och två macarons, och så tack och hej och ut i höstsolen åt varsitt håll.

Bimsans pass

Hahaha. Det är ju helt otroligt att detta ska vara hennes resebevis de kommande fem åren.

Best of barnmässan UnderBARA barn

Jag och Charlotte hängde på låset när mässan öppnade imorse, och förutom dessa skönheter som vi fick kela med så var dagens största behållning den goda svampsoppan, billiga solskyddsbadkläder till solsemestern och massor av fina give-aways!

Kom å köp kaffe!

Häxbrygd mot spädbarnskolik

Med risk för att jinxa allting nu så måste jag ändå berätta: Bim har precis som sin bror hade - kvällskolik. Varje kväll har hon ett skrikpass på några timmar som givetvis känns evighetslånga iom att inga öronproppar i världen kan ta bort faktumet att hon har jätteont. Vi kör på Lemolac-ersättning och Minifomdroppar, men har inte märkt någon direkt förbättring. Men så fick jag tipset om ett hopkok man själv kan göra som vi nu testat sedan igår kväll, och peppar peppar... inte en enda tår ikväll!

Recept:
Koka en halv liter vatten med en tesked aniskrydda och en tesked fänkålskrydda, i en halv minut. Sila bort kryddorna och ge bebisen två teskedar av avkoket före varje måltid.