Snart avgörs det om jag bara är en konspiratorisk nojjig jävel, eller om jag så som så många andra gånger har litat rätt på min magkänsla.Bakgrund: När vi köpte vår nya lägenhet så fick jag en känsla av att någonting kring budgivningen inte riktigt stämde. Priset gick upp ofantligt mycket, men det var inte det som gjorde mig mest orolig.. utan takten på det hela. Därför bad jag mäklaren om att få se en budgivningslista när vi sedan skrev på alla kontrakt. En sådan där man kan se namnen på de andra som varit med i budgivningen. Hon förklarade att jag inte kunde få någon kopia, men att jag kunde få se på listan. Budgivaren som vi tillsist vann över hade en ovanligt namn så det lade jag på minnet.
När papprerna var skrivna berättade mäklaren för oss att hon sagt upp sig, för att flytta ner till Skåne, meditera och hitta sig själv. Tydligen hade mäklarjobbet varit för stressigt och hon var rädd för att gå in i väggen. Lycka till sa vi och knatade glatt därifrån med nyckeln till vår nya lya!
Men så smög sig den där dåliga magkänslan på mig igen. Tänk om hon inte alls sagt upp sig själv, utan blivit uppsagd, eller ombedd att säga upp sig? Tänk om hon varit en av alla de där mäklarna man läst så mycket om nyligen som lägger egna bud för att trissa upp priser?
Så jag kollade upp den andra budgivaren. Hon bor i Skåne! Varför skulle någon i Skåne känna att hon gärna vill buda brallorna av sig för ett renoveringsbehov vid Gullmarsplan av alla ställen i Stockholm? Jag tycker det luktar skumt, så nu ska nu ringa henne och se vart det leder. Till hon den andra budgivaren alltså. Usch. Hoppas verkligen att jag har fel.
Missa icke neste episode...
