Sidor

30 mars 2008

Tillbaka!

Tjohoo vilken resa. Fyra öar, tre länder, åtta boenden, tre bilar, en massa sudoku, elva böcker och 3208 samlag. I fredags kväll kom vi tillbaka till Arlanda bra mycket mer solkyssta och utvilade än för tre veckor sedan. Väl där mötte mamma, pappa och katten upp oss till vår stora förtjusning! Lite bilder kommer upp under kvällen.

05 mars 2008

Tills slutet av mars


Perkele

I morgon åker vi till paradiset.. och nu ska jag till läkaren och få ut penicillin för halsfluss. Tjoflöjt.

03 mars 2008

Uppfostransfråga

Om en katt bits när han leker.. och man vill lära honom av med det, what to do?

29 februari 2008

Kissekissekiss

Beställde ett nytt VISA-kort idag med eget motiv. Såklart blev det min lilla favoritkille som fick pryda kortet med sin skrynkliga nuna.
Uppdatering kring livet med Naku förresten:
-
Kohjärta och råa kyckliglår är det bästa han vet.
- Han väcker oss klockan fyra varje morgon genom att hoppa på våra ansikten och låta som en hel orkester.
- Det kommer bli HELL att lämna bort honom i tre veckor snart.

Det näst osexigaste jag vet

Är kort stubin. Sån där anabola-stubin ni vet, som går från noll till hundra på en halv sekund. Såg en sån nyss. Han försökte dra ut en kontakt ur väggen och när det inte går på första försöket så blir han högröd i ansiktet och skriker "JÄVLA FITTA!".

Det är ett stort mysterium för mig att han faktiskt har en sambo.

26 februari 2008

Snart farväl till svennelife

Nu håller bröllopsresan på att ta sin form. Hotell har bokats på de olika öarna, liksom inrikesflyg och transporter. Mein gott, det verkar bli drömresan deluxe!
Reseledaren som tagit på sig att hålla i allt det här är så sjukt uppstyrig och bra. Ska hångla ihjäl honom under semestern.

Be alltid en kompis korra ditt CV

Sitter och försöker rekrytera folk till ett par tjänster och har en hel drös med ansökningar framför mig. Vad som slår mig när jag går igenom dessa är hur USELT skrivna många är. Fyllda av bajsnödiga standardfraser och yaggade yaggade.

Mitt enda tips till alla som någonsin sitter inför att skriva ett CV är: Skriv ner vem du är, vad som får dig att sticka ut från de andra!

Skriv INTE att du både är en lagspelare och duktig på att arbeta självständigt. Kom igen. Vem skriver inte det? Skriv hellre att du är en oblyg jävel, älskar segling, önskar att du vore bättre på ledarskap, snackar fler språk än många andra eller bara att du mår bäst när klockan ringer ut för dagen.

Växtvärk

Läste på en blogg om känslan när ens barn blir myndigt. Plötsligt hade hennes dotters banksaldo försvunnit från mammans bank.. och insikten att hennes lilla tjej fyllt 18 infann sig.

Bitter sweet det där.

Jag minns när jag stod i mitt tonårsrum med platinablonderat hår och packade flyttkartonger i rasande fart. Äntligen skulle jag flytta, få vara uppe hur länge jag ville och slippa pinsamheter som att mamma "råkade" komma in i mitt rum om jag hade någon pojke på besök. Jag var sjutton år och hade lyckats få en egen liten etta. Visserligen bara ett stenkast bort från mina föräldrar. Men ändå.
På golvet brevid mig satt min stora starka tuffa pappa. Han hade lyckats fiska tag på min matematikbok från första klass bland allt bråte. Medans jag tryckte ner mina Lasse Åberg-tavlar och min koboltsblåa glasservice i kartongerna satt han bara där. Apatisk bläddrandes bland mina knaggligt skrivna små minus och plus-uträkningar. Som om det vore den dyrbaraste boken i världen.

Frågor man inte ställer sig själv så ofta

- Hur skulle du spendera din sista tid, om du fick veta att du bara har 6 månader kvar i livet?
- Vad vill du att man ska säga om dig och ditt liv, när det hålls tal för dig på din åttioårsdag?

Första mötet med lifecoachen i går var bra. Det flyttade upp en del magkänslor till hjärnan, och snart ska de förhoppningsvis ut i ord också.

25 februari 2008

Kärlek är

Jag kan inte minnas att jag någonsin varit så här fäst vid ett djur. En massa lös hud och ett par knallblåa ögon har knatat rakt in i hjärtat på mig. Att vakna varje morgon brevid det där konstiga lilla knyttet och världens härligaste man är det bästa jag vet! Min lilla underliga underbara familj.

Hjälp på vägen

Egentligen har jag ingen större koll på var det är som skiljer en terapeut, en mentor och en coach från varandra? Antar att terapeuten skulle rota lite i bagaget, en mentor bolla karriärssfrågor med en och coachen hjälper till att upprätta en plan för hur man ska fixa olika prylar man vill uppnå. Privat eller i yrkeslivet.
Hur som helst. Jag hoppas att det är lite så i varje fall för jag har fått en alldeless egen livscoach. Med start idag.

"Bara så du vet.. " sa jag. "Så har jag ingen koll på vad jag vill. Det är väl det som är problemet. Jag har bara en ihärdig känsla av att jag vill mer, och något annat."

"Det är lugnt" svarade hon. "Det är det vi ska göra. Skapa fokus och hitta drömmen".

Låter ju hur sweet som helst! En mänsklig drömfångare.

Det absolut osexigaste jag vet

Män med små händer

Väggprojektet

I går köpte jag sex stycken vita 50x50-ramar som snart ska pryda vardagsrumsväggen ovanför soffan. Nu ska jag bara sätta igång och göra lite bilder att fylla dem med också. Tänkte blanda minnen, drömmar, favoritplatser och tapetprover. En röra av gråa toner är tanken.
Kan bli hur jävla ugly eller fint som helst.

22 februari 2008

Bara två veckor kvar

Sen ligger jag på Barbados med en fruktig drink i ena handen och min älskade man i den andra.

Dagens dagdröm

Att lämna Stockholm. Inte så vansinnigt långt att det skulle bli ett helvete att hälsa på folk efteråt. Men en bit. Så att vi kommer åt rejält med skog, lägre huspriser och färre stureplanstöntar. Jag ser mig själv lulla runt i trädgården med ett flin över läpparna. Då kanske jag äntligen kan ha den där minigrisen. Och webbshoppen.
Well well, vad är väl en bal på slottet.

I morgon kommer jag drömma om större kontor och centralare lya.

18 februari 2008

Förtydligande

Iom att jag inte orkar svara på eller ta bort fler griniga kommentarer.
Jag hatar inte barn. Jag hatar inte att lyssna på barnsnack. Och inte heller hatar jag småbarnsföräldrar.

Vad jag däremot avskyr att först bli rådfrågad av dessa föräldrar när det gäller olika saker kring deras kids, men få se min åsikt bortviftad med motiveringen "du fattar ändå ingenting iom att du inte har några egna barn".

14 februari 2008

Jippo jippo hurray

Jag är inte sen att fira konstlade köpesdagar som denna. Så nu står trerätters på bordet, en liten present under mannens tallrik, katten har fått en tonfiskaladobe, jag struttar runt i foxy undies och doftar bröllopsparfym.

Puss på alla hjärtans allihop!

12 februari 2008

Diskutera inte med mig om jag inte får ha en åsikt

Småbarnsföräldrar är en av de jobbigaste grupptyperna jag vet. Jag får nästan alltid bita mig i tungan när jag pratar med dessa. För jag vet att jag är den sista som får komma med någon åsikt när de berättar om sina mammiga/sovvägrandes/apatiska/bitska/bortskämda/eller vad problemet nu är- barn.

"Mm.. men Zandra, när du väl blir mamma en vacker dag så kommer du inse..." brukar det låta. Eller "Nu har ju du inga barn så du vet ju inte riktigt hur det funkar".

Ok, men sluta bolla dina barnproblem med mig då. Som nyss på jobbet:

Min kollega (han med ungens skratt i mobilen): "Min mamma vill att jag ska ta med mig min dotter till England över en weekend med henne. Vad tror du?"
Jag : Men det vore väl jättekul. Kul för er att göra något själva också.
Kollegan: Fast jag sa nej. Hon är ju inte alls redo att resa utomlands. Och så skulle det bli ett jävla liv om hon var utan sin mamma över helgen.
Jag: Hon kanske aldrig vänjer sig vid att vara utan sin mamma å andra sidan, om du aldrig är själv med henne.. och resa, det har väl barn gjort i alla tider.
Kollegan: Njae, nu är det ju inte så det funkar Zandra.

Och så får jag Blicken. Den där som tycker jag är helt hjärtlös. Jag som inte fattar att ett barns liv handlar helt om att gå genom livet med frigolithjälm och hockeyskydd. Allra helst ska de sitta med sin mamma (absolut INTE med sin främlig till far) i en hage nära hemmet och nynna på vaggvisor tills de fyller tolv.
Men det fattar ju inte jag. För jag har ju inga barn själv.

Fängsla honom

Jag vet att det gör mig till en ond person, men hur kan NÅGON stå ut med en kollega som lagt in sin babys gurkelljud som ringsignal?
Hundra gånger om dagen blir jag tvungen att lyssna på det. Hundra gånger.