Sidor

12 oktober 2007

Bästa sättet att vakna

- Bredvid en nyduschad hånglandes manskropp
- Kolla några avsnitt "4400" i sängen
- Hotellfrulle på rummet
- Kallt i rummet, varmt under täcket
- Avstängda mobiler
- Somna om

Nästa helg åker vi till Köpenhamn för att pussas, köpa inredning och soooova!

Ritbord eller vad det heter

Jag vill ha en muspenna.. ni vet, som sitter ihop med ett ritbord och som gör det möjligt att lajja i photoshop. Iom att jag inte har ngn scanner så blir det ett mindre helvete att få in egenritade grejer. Vad ska man köpa?

11 oktober 2007

En gammal ovän gör sig påmind

De senaste två åren har jag varit förskonad från den höstdepp som annars lika traditionssäkert som gulnande löv slår till med all sin kraft någon gång i oktober. Men nu knackar den på dörren igen.
Jävla skit.
Fyra månaders pms ungefär. Så lattjo är det.

Dagens puss..

går till pysselbutiken Skapa Hobby som häromdagen lät mig låna hem en mönstersax utan att de alls känner mig. Liten grej, men det gör mig så glad när folk litar på varandra och är så här serviceminded.

Äktenskapsförord

I samband med köpet av nya lyan så bestämde vi oss för att skriva ett äktenskapsförord ändå, så i morse hade vi bestämt möte med en jurist. Det är fan ALLT annat än roligt att sitta och fundera i banor som tänk-om-det-tar-slut.. hur gör vi då? Men det är ännu värre att tänka tänk-om-en-av-oss-går-bort, eller tänk-om-vi-båda-skulle-gå-bort-samtidigt.. hur vill vi ha det då?
Men nu är det gjort. Skönt! Nu finns det nedskrivet hur vi ville ha det, när vi var sams och i livet. Får bara hoppas att vi aldrig behöver se åt det här pappret igen.

10 oktober 2007

Att vara eller icke vara - full

De senaste veckorna har jag tänkt mycket på det här med alkohol. Vilket enormt uppromantiserande det är kring drickande och hur lite det egentligen ifrågasätts. *I varje fall i min vardag.
På Facebook skickas virituella drinkar runt som konfetti, på jobbet pratas det om hur många flaskor vin som gått åt i helgen, bland vännerna om hur full den och den var sist.. osv osv. Jag kan skriva under direkt på att vara precis som ovan!
Att dricka, både måttligt men också för att bli packad någon eller några dagar i veckan anses helt ok. Socialt. Kul. Avkopplande. Ett liv utan berusning verkar inte vara komplett. (Då rör jag mig ändå i schyssta kretsar bland vuxna sunda människor.) När blev det så? Känns som i går jag tyckte att sprit smakar skit och att yrsel och illamående inte var min grej.

Alkohol har inte gett mig en enda bra sak i livet. Tvärtom:

- De enda stora gräl jag och mannen har haft handlar egentligen om alkoholrelaterade saker.
- Jag ogillar faktumet att man blir ful, tjock och jobbig av sprit.
- Det mesta jag gjort men ångrat genom livet har hänt när jag druckit.
- Både jag och min man har växt upp med för mycket alkohol i familjen och sett konsekvenserna av det.
- Jag hatar att hänga med fulla människor i fall jag inte druckit själv.
- Vi har alkoliserade vänner. Och så har vi iof vänner som inte dricker en droppe. (Gissa vilka som blir mest ifrågasatta?)
- Majoriteten av alla sex och misshandelsbrott sker med berusade människor inblandade.. och tittar man på alkohol ur ett samhällsekonomiskt perspektiv så är det ju fan skrämmande!
- Jag inser att det säger mer om mitt nyktra tillstånd än mitt fulla, när jag tänker att jag blir en kul avslappnad prick när jag dricker.

Jag älskar goda fruktiga drinkar! Jag avgudar en schysst kall öl, och uppskattar ett par glas rött till maten. Men berusningsdrickandet har jag bestämt mig för att lägga ner sedan ett par veckor tillbaka.
Kan man dricka med måtta så är det väl klart att det bara är att dricka på! Men har inte alla druckit med måtta från början?

* Fundera gärna på det här med socialdrickande och alkohol och hur det ser ut i ditt liv. Hur ofta pratar folk i din omgivning om sprit, hur många av de events du hänger på är alkoholfria..osv ? Jag är jättenyfiken på om andra upplever det på samma sätt som jag i fall de börjar fundera på det i samma banor..

Dålig timing

Vi flyttar om tre veckor och halva hemmet är redan nerpackat i kartonger. Men ÄNDÅ kan jag inte låta bli att köpa prylar som jag tänker kommer bli sååå fina i nya lyan. Rakt ner i packningen, och ännu mer att flytta.

Idag var jag på IKEA, och kom därifrån med lite ramar, sängöverdrag och... håll i er.. sjukt mycket julgranspynt! Det är ju första året med plats för gran så det har kliat i köpfingrarna ändå sedan september. Det blev ett gäng bruna kulor, spiror och stjärnor. Som jag tänkte blanda med.. hmm.. vet inte. Rosa kanske? Eller vitt och silver?

Hur gör du när du pyntar granen? Mixar du hejvilt med färger och prydnader från tidigare år, eller har du något färgtema som du försöker hålla? Vilken är årets plan?

09 oktober 2007

Hejdå tjockis

En platt fin stor svart TV är beställd.
Inte en dag för tidigt.

Tackkorten

Jag blir INTE KLOK på tackkorten som aldrig kommer iväg! Bilderna som jag beställde från Crimson visade sig vara för stora och så har jag packat ner alla prickiga fina band i flyttkartonger någonstans. Skitsamma, nu lägger jag dem på lådan så blir jag blir kvitt det här.

What´s up med björnen?

Jag funderar lite när jag läser om jägaren som blivit dödad av en björn i skogen. En björn som nu skjutits ihjäl givetvis.

Hur tänker man då? "Fy faaaan vad schaskigt. Här kommer vi och ska döda lite i skogen, men så dödar björnen oss.. fy fabian vad orättvist!"

Vad hände med begreppet fair fights?

08 oktober 2007

Är grått döden?


I kväll har vi legat sked i varenda soffa som fanns på hela Bolia. Låtsats käka chips och kolla på tv. Är det här en soffa som funkar att slagga i i fall man blir utslängd från sovrummet? Är den lättstädad? Funkar den även om fem år? Kommer den stå sig ok med gråa tapeter?

Hoppas det! För den 3:e november flyttar den och lampan hem till oss.

06 oktober 2007

Återträff

I går var jag på återträff med ett gammalt tjejgäng från högstadiet.
Roligt, men underligt. Ni vet hur alla gamla roller återintas, hur gamla knubbisens revanch är att dyka upp smal och supersnygg, hur någon bortförklarar varför hon bor kvar på hemorten halva kvällen. Varenda skämt är från back´in´the´the´days och det blir tydligare än någonsin hur fort tiden gått. Hur gamla vi blivit.

Sist vi sågs var de största problemen vi hade vilken topp vi skulle ha på oss på ungdomsgården för kvällen. Nu var det missfall, fertilitetsbekymmer och skilsmässor. Män som slåss, mammor som dör, styvbarn som krånglar.

Men förutom att jag inte i några avseenden paller med faktumet att livet rullar på så här snabbt och att allt ändras, så var det en mycket trevlig kväll! (om man då dessutom bortser från faktumet att vi var på Garbos av alla ställen.)

04 oktober 2007

Ny autograf

När jag satte min kråka på försäljningspapprerna i dag hos mäklaren så var det med ovan hand. Tungan koncentrerat i mungipan, långsamma snirklar med pennan och så tretusen bokstäver senare är den där.
Min nya namnteckning.
Som inte ser klok ut.

En ny släkting är kommen

Häromnatten föddes en liten Jonah till släkten. Kort och tjock var han tydligen. Så tjock att de fick plocka ut honom två veckor tidigare än tänkt. Annars hade vi snackat 15 kg bebis. Nu blev det bara drygt 4.

03 oktober 2007

Lägenhetsförsäljningen dag 2

I går kväll låg budgivningen fortfarande kvar på utgångsbudet till min fasa. Men i dag har den tack och lov rullat på, och upp en bit. Nu ligger senaste buget (som förmodligen är det sista) på hundra tusen mer än vad grannen ovanför oss (med exakt likadan lägenhet) sålde för förra veckan! Jipppi! Jag veet.. det är ingen tävling.. Men vi hade ju satt in nya trägolv och gjort oss till, det hade faktiskt inte han.

02 oktober 2007

Nu har jag mitt nya namn

Fick hem ett brev från Vägverket i dag som vill att jag beställer nytt körkort iom mitt nya namn. Så då har det tydligen gått igenom då.
Känns mest konstigt tycker jag...

Första... andra.... tredje

I går på omvisningen tillkom det tydligen fyra nya intressenter och nu har budgivningen dragit igång enligt mäklarens sms. Tänkte uppdatera er om hur det går under dagen.

11.22 Än så länge är det inte så mkt att hurra för. Två lagda bud och fortfarande under utgångspris.

15:06 Mäklaren har inte ens hört av sig något mer. Mein gott, är vår lägenhet verkligen så hemsk?..

16:10 Det här verkar gå åt helvete.

Är du en fena på Dell?

Ska välja ut en ny bärbar för nya jobbet. Blir helt vimmelkantig av Dells alla olika beskrivningar som ser likadana ut allihop.
Kan du rekommendera någon särskild så hojta gärna till. Vill ha en snygg, snabb, liten, trådlös sak som funkar både i hemmasoffan och på affärsmöten.

01 oktober 2007

Lägenhetsförsäljningen

I går var det visning på lyan som aldrig varit så välstädad och fin som nu. Sex par skrev upp sig som intressenter (är inte det väldigt lite?), i kväll är det omvisning.. och så börjar budgivningen i morgon. Håll tummarna!

Hemska tanke

Jag tänker ofta på två kvinnor jag vet som blir bedragna av sina män. Ingen av dem vet om att det är så. Varken att de blir bedragna, eller att jag vet om det.

En av dem har en blogg jag följer men aldrig kommenterar. Jag följer den egentligen bara av en anledning - för att se när det brakar. När hon får reda på allt som redan många har fått reda på på omvägar. Jag smaskar inte i tragiken i att hon är lyckligt omedvetandes, utan läser för att jag verkligen hoppas att hon genomskådar honom snart. Hur som helst.. jag kan inte säga något till henne. Av invecklade orsaker. Varav en är att jag inte känner henne alls.

Den andra tjejen är en syster till en vän. Hennes man tar varje tillfälle i akt i viska snuskiga inviter i ens öra och så fort hans fru är utanför synhåll har han någon ny vacker kvinna under sin arm. Han är skrytsam med det här. Påfåglar sig i kvinnornas uppmärskamhet och ler malligt när man springer på honom på fester då han är i sitt ragg-esse. När man springer på honom dagtid däremot, när han är tillsammans med sin fru.. kanske på väg till ivf-kliniken där de försöker bli gravida tillsammans, eller på IKEA när de inreder sin nya övernattningslägenhet i stan (antar att det mest kommer vara han som använder den..) så är det skrytsamma leendet långt borta. Jag vet att hon inte ens anar att något är fel.

Hur som helst. Tanken slår mig att det skulle lika gärna kunna vara jag som går runt lyckligt ovetandet i tron om att jag har världens bästa förhållande. Medans andra vet.. läser min blogg, ler över min naivitet, tycker synd om mig, önskar att jag visste, men inte säger ett ord.
För att de lovat någon att aldrig göra det, eller för att de inte tycker att de känner mig tillräckligt väl.
Det är klart att det skulle kunna vara så.
Hemska hemska tanke.