Heejdå 2014

Jag blir alltid rätt sentimental när det börjar närma sig årsslutet. Tacksam för det som varit fint, eftertänksam kring det som varit tufft, och så bubblar det av något märkligt behov av att summera det hela. Så nu gör jag det, i vanlig ordning och för åttonde året på raken.

 Förra året skrev jag att hoppades 2014 skulle innebära " roligt jobb, lediga familjefredagar, en ny uteplats, en gå-unge, en snack-unge, friska föräldrar och en tatuering. " Oh well. Lillungen kryper fortfarande, den andra kämpar hos logopeden, mamma har fått kol och både uteplatsen och tatuering lyser med sin frånvaro.. men vi kör familjemåndagar vilket är the shit och jag har faktiskt landat ett grymt roligt nytt jobb under året.

Årets projekt: Att komma iordning i nya lägenheten. Angenämt projekt där vi fick hantverkarhjälp för en gång skull. Stortrivs Årets resa: Nerja på spanska solkusten tillsammans med familjen. Hyrde litet radhus och bil.. och hade en fantastisk påskvecka med sena grillkvällar på terrassen, loppisutflykter och lek i poolen.

Årets person: Min barndomskompis Marre. Vi firar trettioårsjubileum och jag blir lite yr i hjärtat när jag tänker på vad det betytt för mig genom åren att ha någon med full insikt i både mig och min familj. Någon som stått bakom med varm famn oavsett. Nu är hon gravid också den lilla kompisen, vilket fan är 2015:s bästa grej! Att jag tyyp ska få en till bebis precis när bebislängtan börjat göra sig påmind igen. :D

Årets plagg: Den svarta kavajen. Som ren properhetsmagi över vilken sunkig t-shirt

Årets bok: Min egentecknade ABC-bok som jag faktiskt fick ihop ett ex utav till kidsen under året. Nästa år ska jag se till att trycka upp den i tillräckligt-stor-upplaga-för-några-till. 

Årets köp: Ny lya.

Årets lycka: Att min vän överlevde sin bröstcancer! Det är en märklig och givetvis tung sak att stå någon nära som inte vet om hon ska dö eller få leva, hoppas jag a.l.d.r.i.g behöver göra det igen.

Årets jobbigaste: Sommarkrisen. When the shit hit the fan på alla fronter.

Årets pryl: Två tekoppar från Littlephant. Blir glad varje morgon när jag dricker kaffe ur dessa snyggingar! Tänk vad en liten ytlig detalj kan påverka ens dagar. 

Årets förändring: Har skett hos Andres.

Årets häng: Det mellan mina tre roliga ungar som för varje dag leker mer och mer, och bättre och bättre ihop!

Årets surdeg: Två nobbade bygglov. Burn in hell bygglovsansökanstanten!

Årets sämsta: Att ett kvinno- demokrati- och invandrarfientligt parti blev Sveriges tredje största i valet. Det är en sådan jävla tragegi att det saknar motstycke! Vad är det för fel på folk!? Vad är det som fått deras hjärtan att skrumpna ihop genom livet? Grrr.

Årets fest: Åkte till spanska Sitges på kickoff med jobbet. Lyxtapas, härligt häng och sena dansnätter vid havskanten! En fantastisk partyresa.

Jag är glad att du snart är förbi 2014. Framförallt för att jag är övertygad om att 2015 kommer bli ett så fantastiskt år, men också för att du inte var någon direkt höjdare.
2015 hoppas jag på flera små trevliga bebisar i kompisskaran, en bra skolstart för Rigo och att Andres hittar något nytt och roligt levebröd. Jag hoppas att mina medmänniskor röstar utifrån solidaritet och omtanke i omvalet, att jag ska få upp flåset lite och att vi ska kunna fira jul i kolonistugan nästa gång!


 

Uppföljning nyårsambitioner..

Vad var det nu jag sa att jag skulle sikta på 2014....

- Skippa nyheter. Check!
- Lära mig beskära träd. Check!
- Plastbanta. Check!
- Speak up. Check!
- Sluta gnälla över utseendeshangups. Nja.
-  Inte curla vuxna. Nja.
- Bada mer. Nja.
- Handla ekologiskt. Check!
- Få bättre tålamoood. Check!
- Rita mera. Check!
- Kirra en symaskin. Check!
- Satsa på energigivande grejer. Check!
- Lägga telefon på hyllan. Fail!
- Hejdå tv-jävel. Fail!
- Lära mig vegomatlagning. Check!
- Dansa mera! Check!

Tiden och mammahjärtat

Och här ligger jag i kvällssoffan och surfar efter information inför skolvalet för Rigo snart. Han som nyss bara var ett litet celldelat embryo och världens största förhoppning, han ska gå i skola. Och lika mycket som jag längtar efter läxhjälpande och all ny kunskap ungen ska få mata sin vetgiriga skalle med så tycker jag det ska bli läskigt med den där stora skolgården, alla ungar och deras hiarkier.

Midnatt

Lägenheten är tyst. Hör bara hur katterna lapar vatten inne i köket och hur någon av er vänder sig om lite då och då i sängen, dunsar till i väggen och somnar om.
Jag var inne och kikade till er nyss. Lillasysters ben invirade i storebrors. Halvöppna små snarkandes munnen. En bebis under guldfiskmönstrad filt.

Herregud vad jag älskar er.

Nyårslöften. Eller låt oss kalla det.. ambitioner.

- Skippa nyheter. Jag blir bottenlöst deppig av att dagligen ta del av kvällstidningarnas svarta rubriker om tragedier och människans elakhet. Har gjort nyhetsuppehåll förut och då mått mycket bättre i min icke-fullt-uppdaterade-bubbla.

- Lära mig beskära träd.

- Plastbanta. Jag älskar ju plast. Men jag vill leva ett långt liv och tänker att varje liten miljöeffort räknas, så jag måste börja gallra ut plastet från hemmet och ersätta med andra snygga material.

- Speak up. Varje gång någon kläcker en förminskande eller fördomsfull kommentar om folk så ska jag väsa ifrån. Även om det blir otrevlig stämning och jag ibland är lite skraj för sånt. För att det är endast i medhåll eller i tystnad idioti kan växa.

- Sluta gnälla över utseendeshangups. Jag har en dotter God damn it! Vill inte förgifta henne med alla hur-kvinnor-borde-vara-och-se-ut-ideer jag blivit marinerad med i hela mitt liv. Antingen rättar jag till mina solens fläckar, eller så måste jag knipa.

- Inte curla vuxna.

- Bada mer. Jag är en badkruka i kallt vatten, men i sommar ska jag skärpa till mig och plaska som aldrig förr.

- Handla ekologiskt. För att jag har råd att inte vara dumsnål.

- Få bättre tålamoood. Lära mig räkna långsamt till hundra och profylaxandas när grejer drar ut på tiden.

- Rita mera. Få ihop en barnbok kanske. Kanske. (Har varit på löfteslistan förr :)  )

- Köpa mig en symaskin och ge mig på någonting mer avancerat än gardinlängder.

- Satsa på energigivande grejer. Här måste jag ändå dunka mig själv i ryggen. Har blivit så oerhört mycket bättre på att viga min tid åt saker och människor som ger energi, och välja bort sådant som dränerar på kraft.

- Lägga telefon på hyllan. Vi kollar våra mobiler 320 gånger om dagen. Hur sjukt är det? Nu läggs den i hallen på kvällen så jag kan fokusera på verkliga grejer istället.

- Hejdå tv-jävel. Vi är djupt fast i tv-träsket. När ungarna lagt sig - tv. För att de ska hålla sig lugna medans vi lagar mat - tv. För att varva ner efter jobbet - tv. Tv. Tv. Tv. Jag har börjat hata den där tv:n och allt slentriantittande. Så hejdå tv-jävel (Nåväl, halvera tittandet i varje fall) . Här ska det spelas spel, ritas, hånglas, lagas mat ihop och byggas Lego.

- Lära mig vegomatlagning. Det här med att jag trycker i mig kött år in och år ut, har så klart mest med vana att göra. Att det är det enda jag kan. Så nu ska det lagas vegomat så det blir lättare att välja mat jag faktiskt kan stå för - för köttindustrin - fräsch? Ingen människa utan kraftiga empatistörningar kan väl ändå tycka det?

- Dansa mera!

Summering 2013

Förra året skrev jag att hoppades 2013 skulle innebära "friska ungar, en bra dagisdebut för Bimsan, mycket kärlekstid med min man, många ostron, sena grillkvällar, badstrandsslappande med vänner, en prunkande trädgård, massor av ledighet, släkthäng, ett gäng konserter och en första tatuering. ". 

Och tamigtusan! Inte så värst många ostron (Men ska ta med en låda till kvällens fest) och ingen tatuering har det blivit, men i övrigt tycker jag mina förhoppningar slagit in.

Jag gör som många tidigare år och summerar det gångna året med en lista för att snart ta farväl till ett händelserikt och härligt 2013. 

Årets projekt: Kolonistugan. Har gått från muggig liten tantstuga till färgglad fräsching. Andres har slitit som ett djur med att få till ny murstock, installera kamin, byta tak och väggar. Allt är så litet så litet, men tar ändå så förbannat mycket tid. Nu återstår att göra om förrådskällaren till riktigt rum, öppna upp en trappa mellan planen, bygga till ett inglasat uterum, dränera, fixa nytt kök och bygga uteplats. Puh.

Årets låt: Soundtracket till Backyardigans. Tyvärr.

Årets resa: Barnfria till Prag. Frossade i alkoholfri godöl, stabbig mat och långpromenader.Bodde på fantastiska Buddha hotell medans min mor kämpade med illbattingarna hemma i Svedala.

Årets person: Beppe såklart! Den lilla glada skiten som det är så lätt att vara mamma till. Pricken över vårt i.  

Årets plagg: Oversizes tröja och leggings. För att det är snyggt. Och för att dölja trebarnsmammamagen som flippat ut fullständigt.

Årets bok: Har inte hunnit läsa en vuxenrad. Men i varje fall köpt Kristendom för ateister och En man som heter Ove. De får bli nästa års mål att hinna med. 

Däremot plöjer jag ju barnböcker som en galning och årets favoriter är bl.a: Vems bebis av Stina Wirsen. En fantastisk liten historia med snyftvarning om hur barn har olika vägar att komma till en familj. 

Årets köp: Ett gäng loppisfynd till kolonistugeköket. Riktigt proffsiga knivar för en spottstyver bl.a.

Årets lycka: Att ligga och kolla på Walking Dead med min make, käka ost och dricka portvin - i en nattad liten stuga med tända ljus överallt.. och tre knoddar som vi lyckats få att somna i hyfsad synk. DE kvällarna! 

Årets jobbigaste: I min lilla värld: att fatta hur tusan man nattar tre ungar själv. I den lite större världen: alla empatistörda dårar som inte fattar grejen med människors lika värde. 

Årets pryl: Grenmotorsågen. Det har under året visat sig att jag går igång stenhårt på att beskära träd, så jag plöjer youtubevideos för att lära mig och planerar nu för fullt för vårens alla snitt.

Årets förändring: Att leva med minitiös planering för att få "pusslet" att gå runt. Veckomenyer, gemensamma google calenders, mathem, hemmajobb och hela balletten.

Årets häng: Har hunnit hänga både med gamla och nya vänner en hel del under året vilket jag är sjukt nöjd över. Ett av de mest överaskande ovh roliga hängen är Anna som jag och Beppe dejtat varje måndag.

Årets surdeg: En bygglovsansökan vi aldrig lyckas få iväg

Årets fest: Hungerspelen i Stuvsta. Min vän Alex som dukade upp hundra sorters salami och ost för provsmakning ocg betygsättning. Så mätt har jag nog aldrig varit.

Årets nyårslöfte: Att vara snäll mot mig själv och omgivningen hela åretl :)

2014 - Välkommen! Hoppas du kommer innebära roligt jobb, lediga fredagar med familjen, lite löpning, en ny uteplats, en unge som lär sig gå, en annan unge som lär sig snacka och en tredje som lär sig att lyssna. Jag hoppas mina föräldrar får vara friska. Och så hoppas jag att jag och Andres ska bli bättre på att stänga av tv:n och hångla istället. Och så hoppas jag såklart på fler ostron, och att jag ska få dit den där första tatueringen tillsist.

Gott nytt år vänner!

Kiddos

Det börjar närma sig jul och som varje år blir jag lite extra varm i bröstet av tacksamhet då. Känns som om det var igår vi outade för den samlade familjen på julafton att vi äntligen kulle bli föräldrar för första gången. Och nu sitter vi här fem år senare med tre strumpor på väggen och får knappt längre plats i lägenheten. 

Rigo - Den unga mannen med det breda vokabuläret, stora frågorna och gränslösa fantasin. Han är lika ljuvlig mot sin lillebror som bråkig med sin lillasyster. Lägger vissa dagar väldigt stor vikt vid att vara självständig, fixar frukost till övriga familjen och vill gå själv till förskolan. Andra dagar ska han ha hjälp med både påklädning och att breda sina mackor. Mittemellanåldern. "Jag gillar verkligen läskiga saker" brukar han ofta säga, och med det menar han krokodiler och Scoobedo. Absolut inte mörker eller att åka hiss. Det han lägger mest tid på just nu är att rita, bygga med Lego, klistermärken och sådana där pyssel- och knåpböcker. 

Bim - i trotsålderns zenit. Dessutom i en fortfarande relativt ordlös trotsålder, så allt det där frustrerade testandet kommer ut i form av knytnävar och tårar. Så oerhört mycket vilja i en så liten flicka. Hon älskar sin smutsiga docka, Dora utforskaren, att läsa böcker, digga och dansa. Rigo är hennes stora förebild, så även om de bråkar en hel del så är det också många stunder när de är galet sammansvetsade och leker kärleksfullt tillsammans. De stunderna fullständigt strålar Bim av lycka. Hon går på toa när hon känner för det, men är inte alls sugen på att testa blöjfriheten. Hon berömmer maten man lagar och har börjat strössla oss med sina härliga pussar och klappar. Även om det vissa dagar är ett tufft jobb att hantera alla arga protester så blir jag så himla stolt och trygg i att se hur mycket envishet, mod och coolhet hon besitter. 

Och så har vi lilla Beppe. Familjens mest pussade och omhuldade medlem. Frågan är vilka spår det kommer sätta i honom att vara ständigt omgiven av små och stora människor som bedyrar vilken världsfantastisk unge han är! Snart fem månader gammal. Sover som en klocka, äter som en häst. Är ointresserad av mat, men desto mer fascinerad av leksaker. Har ett skratt som värmer hela kroppen och är helt ljuvlig att få hänga med varje dag! 

Nu - fem!

Hej där.

Så här ser barnaskaran ut nuförtiden.
Den 22:a juli kom vår lilla Beppe. En ljuvlig liten kille som vill ha massor av närhet, har världens tålamod med sina kramiga storasyskon och som än så länge sover exemplariskt de flesta nätter. Vi är helt betuttade i den här lilla krabaten och han har från första stund verkligen känts som pricken över i:t i vår familj. Som någon vi väntat på innan vi varit kompletta.
Vackra, mjuka, härliga lilla människa - välkommen till oss!

Ögonblicksstund

En överlycklig fyraåring med glassfläckar runt munnen som hållt i sin första kopparorm. En tvååring som fashinerat tittar på när snälla grannpappan och hans dotter planterar ett fruktträd. Jag, stekandes blodpudding i minuköket. Lingonsylt plockas ut ur skafferiet med det blommiga hyllpappret. Fläderdricka som vännerna tagit med sig till grillunchen tidigare på dagen.
Doften av smultronjasmin.
Och hjärtat som knappt får plats i kroppen av all kärlek till allt det här.

Redo

Har uppdaterad babyförrådet nu med en ny bärsele, myggnät till gamla vagnen, en ful skötväska och en beight uv-filt. Och så har jag köpt en stor fluffig blus med knäppning som jag tänker är amningsvänlig och ett gäng bh-amningsinlägg av den dyrare sorten för att de inte ska ludda fast sig i brösten som mina tidigare gjort. Typ så. Resten har vi sedan tidigare, ska bara grävas fram från vinden och dammas av. Miniatyrkläder, babysitter och sånt. Och kolonistugan har fått sig en bred säng där ungen får plats mellan oss..så det är bara att komma nu lille vän, jag är redo! (Bokstavligen, för det här med flodhästfötter och ankgång i högsommarvärmen har jag hunnit ledsna på också).

Trött men happy

Den här magen börjar ta ut sin rätt. Jag gäspar mest hela dagarna och benen är svullna som två ekstockar. Inte många veckor kvar nu dock så jag försöker fokusera på längtan efter den lilla och ignorera alla unpleasant gravidkrämpor (ska bespara er vidare detaljer :)).
Idag har vi varit i Kungens kurva och inhandlat lite ytterligare piff till stugan. Fina tyger som ska bli soffkuddar, en grönrandig trasmatta till ungarnas rum.. Små steg mot vår finfina lilla oas. I helgen ska vi fira Rigos fyraårsdag där med jordgubbstårta och grill, jag blir spattig i kroppen bara jag tänker på hur mysigt det ska bli. Och hur glad han kommer bli för Pippi-tältet han ska få i present.
Och på att jag bokat ni fyra tillfällen av gravidmassage nu så här på sluttampen! Life is grand.

Kollo växer fram

Dax att uppdatera här lite för er jag inte har på Instagram. Voila.. Lägger varje ledig minut på att fixa i kolonistugan och så sakterliga börjar man nu kunna se resultatet.

Halvtid

I morgon har jag levt i 35 år.
Det har varit en jäkla bergochdalbana men så här 2013, förkyld hemma i soffan, med regnet utanför fönstret och en unge som boxas inne i magen känner jag tydligare än någonsin, starkare än något annat - en sån sjuk tacksamhet för den här lilla friska kloka familjen! Ni är meningen med allting.

Fint

Att sitta i en gammal blommig solstol utanför sin egna lilla miniatyrstuga, med hiphop från radion, sparkar i magen, en snygg man iklädd snickarkläder som enda sällskap, kaffetermos på bordet och vårsol mot ansiktet... Lycka.

A girl´s gotto do

Foglossningen gjorde entre med besked redan för några veckor sedan, och nu har vår hiss stängts av för renovering som lite grädde på det jävla moset kan man säga.  I tre veckor ska den vara avstängd, och vi alltså släpa overallklädda trötta barn upp och ner för fem trappor för att komma in och ur huset.
Oh well... det underlättar i varje fall att slippa kånka matkassar under den här perioden tänker jag muntert och har just klickat hem käk från Mathem för halva månadslönen. Som ska levereras vid dörren i morgon kväll. Ljuvligt.

Tittut!

Namnlös, könlös (nåja..men vi tog inte reda på vilket i varje fall) och makalös!
Idag fick vi se en frisk liten typ ligga och vinka. Sista veckan i juli beräknas vi bli fem i familjen.

Fyra dagar kvar

Det här är väl de starka känslornas tid kan man säga. En sådan där period när det känns som hjärtat sitter utanpå kroppen. Att huden är solsvedd och känner av minsta lilla vindpust. Glädje, förväntan, oro och alltid en millimeter från hormongråten. Vi väntar en bebis. En tredje liten människa att kalla vår. Och även om vi inte har berättat någonting rakt ut till Rigo så vet han. Han frågar om bebisen kan få heta Skorpan efter lillebror i Bröderna Lejonhjärta. Och han pussar magen och skryter för sina vänner. Lyckliga småglin som får just en sådan storebror.
Och magen växer, alla på jobbet vet, och jag tror jag känner små försiktiga sparkar. Hej mamma, här inne är allt är bra. Men ändå plågas jag även denna gång med katastroftankar. Varför är det så, gör alla gravida det? Tänk om hens lilla hjärta slutar slå? Tänk om barnmorsketanten som ska göra rutinultraljudet på tisdag ser så där bekymrad ut som jag varit med om en gång förut. "Ja.. jag ser ett foster. Men inget liv tyvärr."

Tänk hur mycket man kan älska sin avkomma, redan när den bara är ett frö. Så mycket att världen skakar av rädsla bara vid tanken på att något ska hända dem.

Håll tummarna på tisdag.
Puss

Rigo 3 år och 5 månader

R: Vad heter kyckling på engelska?
Z: Chicken
R: Men vad heter pirater på engelska?
Z: Pirates
R: Men känner vi någon som är död?
Z: Nja, min farmor är ju död, och din farfar
R: Om vi får en till bebis kan den heta Skorpan?
Z. Mm..jag vet inte..
R: Men vad heter hajar på engelska?
Z: Sharks
R: Är Bims första bokstav O?
Z: Nej, det är ju B..
Och så vidare. Och så vidare.
Här hemma är det en evighetslång diskussion om precis allt och ingenting. Det rör sig så mycket frågor bakom den där allt längre bruna kalufsen att det inte är klokt. Det pratas nonstop, för tillfället mycket om bokstäver, siffror, döden, pirater, vem som bestämmer och hur hans fyraårskalas ska bli.

Han är en riktigt mysis som gärna ligger under en filt och kramas med sin mamma och tittar på sjörövarfilmer. Han saknar dagis som tusan nu när han är hemma sjuk sedan fem dagar tillbaka, iom att han verkligen har hittat toppenfina kompisar och pedagoger där. Han har uselt bordsskick hemma, men är som ett ljus så fort han kommit utanför vår dörr. Han drar 110 i kläder, är en fena på Lego, älskar sin roll som Bim-idol och tjatar om att få fler syskon.
Han avskyr att behöva gå själv, utan skulle helst köras runt som en liten kung i vagn tills han fyller femton. Hans öron och hals krånglar ofta, så nu utreds det om han behöver rör i öronen för att få bukt med detta och att plocka halsmandlarna på samma gång. Kanske avhjälper det också att han pratar nasalt, och att han snarkar som en gammal gubbe. :)
Rigo kan nu simma med puffar, har ett fantastiskt långtidsminne för sin ringa ålder, vill inte greppa det där med att städa, gillar pösiga tights och tröjor med sjörövarmotiv, är världens finaste storebror och älskar när Andres läser "slottssaga"när vi äter middag med tända ljus - en saga om kungliga barn, drakar, slott och mystiska källargångar.

Bim 1,5 år

Vår för tillfälligt mycket prickiga tjej har blivit ganska stor nu. Hon är fortfarande väldigt fåordig, men kommunicerar istället vilt med teckenspråk och beslutsamma hojtningar. Rigo är hennes stora kärlek och honom gör hon allt för att få uppmärksamhet av. Jagar, låter sig jagas, pussas, ger sin mat till, dansar inför, skrattar överdrivet åt alla hans skämt och upptåg. När det är dax att gå till sängs är Rigo den enda av oss som får en lång innerlig kram av henne.
Bim älskar att vara utomhus till skillnad från oss andra, så hon tar varje tillfälle att hoppa i overallen och ställa sig vid ytterdörren för att få ut resten av familjen på utflykt. Hon älskar mat, favoriterna just nu är lax, musslor och stekt ägg. Hon är en riktigt kramig liten typ som gärna vill sitta i famnen och kramas och överösa sina föräldrar med klappar och pussar. Leksaker som står högt i kurs är Playmobil-piratskeppet, Lego, pärlor och småböcker. Hon drar 86 i kläder, har ett jäkla temperament, ska börja på dagis om tre veckor och älskar att promenera själv.

Barnsjukdom - check

Har potatismjöl på kylning och har preppat hela sängbordet med alvedonsuppar nu inför natten, för att på bästa sätt kunna ta hand om lilla fröken som gått från tio svårdefinierade prickar till 150 stycken solklara elaka vattkoppor under dagen. Allra mest drabbat är det under blöjan så varje gång hon kissar skriker hon som om någon häller brinnande olja över henne. :(