Hipp hipp

Till han som ville prata preventivmedel med mig över en öl i Australien när jag var tjugo, och låt oss säga....var lite sent ute. Han som lärde mig lägga stenbumlingar som man först haft i eldstaden längst ner i sovsäcken när man tältade för att hålla värmen uppe. Han som kört mig tusentals mil genom Sverige i sidovagn.
Till han som var blötögd och tyst i flera dagar när jag som sjuttonåring packade ihop mitt flickrum och flyttade hemifrån. Han som under hela vår jobbiga resa mot att bli föräldrar aldrig bara frågade "hur går det?" utan så ofta "hur känns det?" Han vars dåliga temperament jag ärvt. Och stora näsa.
Till dig älskade pappa.
Grattis på farsdag!