Bim just nu

Fyra månader. Så rund om kinderna att hon får eksem under hakan om man inte ständigt torkar och smörjer. Dreglar som en galning och gnager på allt hon kommer åt så jag misstänker att tänderna inte är så långt bort. Har bara de senaste två veckorna blivit betydligt mycket mer "människa". 

Gurkelpratar, greppar efter saker och ligger gärna en stund på mage och kikar sig omkring. Drar 68/74 i kläder och väger förmodligen runt 8-9 kilo. Håret i nacken har gnagts av så numera har hon en liten flint där bak. Hon skrattar så fort hon vaknar på morgonen och sover som en klocka på nätterna fortfarande. Det magonda är borta helt så gråter hon nu är det för att någon har pratat för högt eller för att hon vill sova eller käka. 

Bäst trivs fröken i bärselen, men nu börjar äntligen babysittern också funka korta stunder. Det känns som att det där med att sitta själv är långt bort. Katterna är fascinerande och brorsan superkul, men när någon av dem närmar sig henne blundar hon.. beredd på att bli attackerad med pussar eller slick i ansiktet. Vi har börjat introducera mat och hittills har hon testat gröt och rotfruktspuré (och vaniljglass och guacamole) vilket hon tycker är riktigt spännande men inte riktigt greppat konceptet kring, det där men att svälja och så.  Fram tills nu har hon blivit orolig och lessen om hon inte varit hos mig eller Andres (vilket var en smärre chock, iom att Rigo inte alls var sådan.. och jag alltid tänkt att mammighet är något mammor tillskriver sina barn för att själva känna sig extra viktiga), men nu börjar det gå bra att även  hänga i famnen hos andra som hon träffar regelbundet.
Kort och gott en mycket lätt bebis som snart inte är så mycket bebis längre.

Här är hon, min lilla cupcake.