Min bästa målbild just nu

Det har gått några timmar sedan flickan förlöstes med planerat snitt på Södersjukhuset. Hon och jag ligger i ett eget rum på BB och bekantar oss med varandra. Hon kom ut med ett starkt skrik till världen och det friska lilla flickebarnet knockade mig av kärlek med sina blåa ögon och bruna tjock kalufs precis som sin bror. Nu ligger hon och snuttar lite på mitt bröst medan jag äter ostmackor och dricker apelsinjuice som sjuksystern just kommit med. Andres har precis fått åka hem för att ta hand om Rigo, men kommer komma tillbaka i morgon bitti så att han och Rigo får träffa lillasyster. Jag tycker det är rätt skönt att han åkt i ärlighetens namn. Är så trött att jag inte orkar prata ändå utan kommer ägna kvällen åt att bara njuta av dotterns ankomst, försöka komma igång med amningen och kanske kolla in ngn film jag tagit med i datorn. Systrarna på avdelningen är omtänksamma, så fort jag ringer på klockan kommer de in och hjälper mig byta på den lilla eller ger mig mer att dricka under de här timmarna när jag ännu inte kan stå eller gå själv. Solen går ner över Årstaviken och livet känns mirakulöst ännu en gång.

Hoppas att det blir precis så.