Tidigt i morse kom vi hem till Stockholms central igen. Jag andas in dofterna av asfalt, taxibilar och hämtkaffe och tackar min lyckliga stjärna för att det är just här vi bor. Inte 130 mil uppåt i landet, där nollåtteskämten haglar och alla på något sätt är släkt med varandra.
Den här gången åkte vi tåg hem. Dukade upp en maffig picknik i vår lilla sovkupe, och ägnade våra sexton timmar åt att hångla och läsa bra böcker. Hur grymt som helst! Slog både flyg och bil med hästlängder.
12 kommentarer:
Skönt att vet var man hör hemma! Trist med folk som måste slå sig på bröstet och har konstig uppfattning om storstadsmänniskor. Men stockholmare har ibland lite skev uppfattning om oss andra (jag har många vänner i sthlm, och jag är inte från Norr...) Pratade med en författare (bor på söder) på en festival i somras som menade att det var sååå schysst "på landet"och att han längtade tillbaks till sin barndom. Men att han inte förstod vad man gjorde hela dagarna i en liten håla...Jag gillar både min håla och att åka till ex. sthlm då & då. Det är ngt lockande både med tristessen/lugnet och pulsen. Men det tar ett tag innan jag kan varva ner när jag kommer till Sthlm, de första timmarna får jag en släng av Aspbergers och kan inte sortera alla intryck ;)
Soffy> Oftast när folk dissar någonting så där öppet, så handlar det ju snarare om ngn form av eget komplex.. än om stolthet över det egna - så jag försöker att ignorera alla idiotier de hasplar ur sig.
Precis som du gjorde i ditt inlägg menar du?
Louise> Fattar inte ditt inlägg.
Menade bara att jag uppfattade det som om du dissade norrland i ditt blogginlägg. Och sedan skrev du i din kommentar att det mest handlade om folks egna komplex när de gjorde just så. Men jag kanske missuppfattade dig. I så fall ber jag om ursäkt.
Jag förstår dig, har lämnat västkusten (pitoresk ö) för andra sidan (Västervik) och ALLA undrar hur jag kunde lämna västsidan.... trivs sedan 11 år tillbaka dock, man trivs där man känner sig hemma!
Louise> Du är förlåten.
Anonym> Visst är det så! Man trivs där man känner sig hemma och accepterad tror jag.
Men västervik är ju skitfint!
Exakt den håla du varit i är ett hem för många. Ett hem som de absolut inte vill byta ut mot ett sunkigt Sthlm. Inte konstigt du blivit snurrig i bollen efter att vara tvungen att andas in dofterna av asfalt och taxibilar under så många år. Att stora delar av din ingifta släkt faktiskt bor i just Kiruna läs Kurravaara betyder väl ändå att du ska ha respekt för de liv dom lever och hur de faktiskt väljer att leva det. Sen att många av dina närmaste lämnat staden beror nog till större del av arbetsrelaterade frågor inte att de inte trivs..
Du brukar ha vettiga och bra inlägg men nu har du seriöst pissat i de blå skåpet. Snudd på en Zytomierska!!
Nu lämnar jag din blogg efter många, många år.
Tack!
Anonym> Vilken släkt menar du jag har i Kurravaara? Kanske borde läsa på lite bättre om du nu ska läxa upp mig i anonyma inlägg.
Det jag är tacksam över med att bo här framförallt, avgaser och asfalt till trots (iom att det är det enda sthlm har att erbjuda) är att mina vänner och mina släktingar INTE sitter med min man gång på gång och berättar om hur hemskt det minsann är i att komma från Tornedalen, blivit tvungen att växa upp där, bristen på nöjen, bristen på folk osv osv osv.
Men när man kommer från Stockholm förväntas det att man ska ta en sådan skopa varje gång man hälsar på. Är så trött på nollåttesakämt och "stackars barn" kommentarer att jag kräks. Att gå på på de sättet om något tycker jag är respektlöst.
Hejdå!
Ha ha ha, vad är det för en människa som kommenterar så aggressivt utan att våga stå för vem den är??
Det är ju inte direkt så att jag tar det på allvar.
Men.. Jag säger också hejdå! För det är ju så tragikomiskt för den stackars kraken.
Jo> Miss Angry kallar Kiruna "håla", namedroppar
byar där ingen släkt bor kvar, går på om att Stockholm är sunkigt osv osv..
Att jag sedan ska "ha respekt för de liv de väljer att leva"...? Mein gott. Verkar vara värre substanser än avgas som fått det att snurra till i bollen där, och läsa in osynliga rader mellan meningarna.
Jag säger att min fru har all rätt i att bli förbannad på alla nedlåtande kommentarer om hur dyrt, stressigt, slaskigt, knarkigt, snobbigt, barnovänligt, betongbaserat, invandrartätt, skogsfritt, myggfritt, ogästvänligt, bla bla bla, Stockholm är.
Eller Fjollträsk kanske jag ska säga.
Och jag är grymt tråkad av att detta är som tydligast när vi besöker min födelseort. Är det en stockholmare vid bordet behöver man fan inte spara på krutet, och det kan kännas som om vi nog bor nästgårds med helvetet.
Jag tycker "Anonym" skulle fundera på detta innan denne pratar om respekt för andra människor och ger stalker-vibrerande uttalanden om min släkt.
Skicka en kommentar