På vägen hem idag tippade vår vagn omkull och Bim hamnade under matkassar och vagn. Inte en skråma på ungen tack och lov men det såg lite läskigt ut och Rigo som satt på Andres rygg i vandringsrygga blev hysteriskt ledsen! Otröstlig satt han och skakade på huvudet medan tårarna sprutade och han upprepade "Bim ramla, Bim ramla..". Lilla älskade pojke. Med världens finaste storebrorshjärta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar