Jag oroade mig för nästan allt när vi blev gravida igen i början av året. För hur det skulle gå med två så små barn hemma samtidigt. Att vi inte får plats med någon syskonvagn i vår hiss. Över att jag inte skulle kunna få några jobb nu när magen börjat synas. Jag oroade mig för hur vi skulle stå ut med ännu ett par år av sömnlösa nätter. Över att jag inte hunnit komma i form sedan den senaste graviditeten. Tänkte att sonen kanske "förtjänar" att vara minst i familjen mycket längre än så här. Undrade om vi ens kunde bo kvar i lägenheten nu. Och vilken typ av bil måste vi ha? Och hur skulle jag kunna lyfta Rigo om jag skulle göra kejsarsnitt även med nästa? Skulle föräldradagarna räcka för oss båda att vara hemma tillsammans den första tiden?
Jag oroade mig för precis allting. Utom missfall.
31 kommentarer:
Beklagar, tråkigt :(
Usch, så ledsen jag blir för er skull för även om det kanske kändes som att det kunde bli tungt med ett barn till så tätt så antar jag att det är ännu tyngre att vänta sig det och förlora det. Massor av kramar till er!
men nej nej nej nej!! åå jag vet inte vad jag ska säga. Ja visste ju inte ens att ni var gravida igen och har kunnat glädjas åt det. Jag vet ju vad ni gått igenom och jag beklagar verkligen! och hoppas ni reser er på fötterna igen. Ni har ett underverk! stor varm kram
Det är märkligt det där med barn, graviditeter och förlossningar; det verkar som om man hela tiden förväntar sig och oroar sig fel eller i onödan. Hur mycket man än tycker att man tänkt ut alla möjliga eventualiteter så dyker något nytt upp.
- i detta fall speciellt tråkigt. Hoppas du mår, efter omständigheterna, väl!
Tack för alla fina inlägg.
Beklagar...
Åh vad ledsen jag blir för er skull :(
Jag beklagar verkligen.
Vet precis vad ni går igenom... :(
Stor kram till er!
Usch... Verkligen himla ledsen för er skull :( Skickar en massa styrkekramar
Även jag är ledsen. Kram till er!
Beklagar verkligen! Kramas mycket nu!
Jag beklagar sorgen.
♥ En stor kram ♥
Åh vad tråkigt - Jätte kram till familjen.
Så tråkigt... Jag beklagar. Det är konstigt att man ibland fokuserar på allt utom det värsta. Kram
Så tråkigt att höra, så ledsamt....
Kram från Linda
Ledsen. Och stor kram.
Jag är så ledsen för er skull! Det är hemskt hur grymt och orättvist livet kan vara.
Nej! det är så hemskt. Vet precis hur vidrigt det är, för min del blev det tredje gången gillt, det var värt alla tårar men fasen att man ska behöva uppleva den där smärtan och sorgen.
Ånej... Kram!
Åh nej..... :( krmar till dig vännen
Stor kram till dig vet vad du och jag har bakom oss men just nu får vi glädjas för våra söner. Du får se fram emot semestern och ladda batterierna igen!!! Stor Kram
Kram
Jag beklagar verkligen men något så hemskt går nog inte att förbereda sig på.
:( Beklagar sorgen!
Tackar, i förbifarten, för att vi får läsa dina ord. Krama om o ta hand om er i familjen.
♥
Så ledsen för er skull...
Oj, beklagar! Hoppas du mar efter det som hant bra och att du far en underbar ledighet i varmen! Skot om dig! towe.
Men älskade vänner, så jäkla tråkigt :( Bu, blir helt snyftig här hemma i nattmörkret. Världens största kram på er alla tre!
Så otroligt tråkigt! :-( Det var inte förrän vi började tänka på att skaffa barn själva som jag började fatta hur pass vanligt det är att det inte blir som man hade tänkt. Och hoppats. Och längtat. Kramar till er båda!
Kram!
Skickar en styrkekram och en varm tanke från en som följer din blog troget.
Kram
=(( finns inga ord, bara en stor stor kram! Hoppas resan till Grand Canaria piggar upp er lite!
Skicka en kommentar