Sidor

22 oktober 2006

När nära och kära inte längre finns kvar

Flera brudar och brudgummar som jag pratat med har utryckt sin önskan om att på något sätt kunna hedra avlidna familjemedlemmar på sin stora dag. Vissa tänder ett ljus i kyrkan för sig själva medans andra ber prästen nämna ett par ord om den bortgångna under cermonin.. men jag har också hört om par som skrivit in en rad om personen i festprogrammet eller som spar brudbuketten för att kunna lägga på graven efter bröllopsdagen. Vi kommer att göra det sistnämnda för A´s pappa. Det känns bra att på något sätt kunna dela med oss av dagen åt honom.
Man behöver givetvis inte göra något alls - men för många är de här symboliska handlingarna sköna. Nedan är en fin annan variant. En tjej som bundit pyttesmå foton på sina föräldrar i sidenband till sin vackra brudbukett.





















Foto: Hmm.. lånad från någon engelsk bröllopstidning jag inte längre minns namnet på.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Vilken jättebra idé! Det hade jag inte tänkt på, men det är ju något man gärna skulle vilja göra - komma ihåg en avliden familjemedlem på den stora dagen. Tack för tipset!

Anonym sa...

Jag valgte faktisk inngangs melodien etter hva min mor og far likte, och skrev i kirke programmet at det var til minne om dem. Kjentes jættebra og alle gråt, och det var bra det og : )