Sidor

05 mars 2013

A girl´s gotto do

Foglossningen gjorde entre med besked redan för några veckor sedan, och nu har vår hiss stängts av för renovering som lite grädde på det jävla moset kan man säga.  I tre veckor ska den vara avstängd, och vi alltså släpa overallklädda trötta barn upp och ner för fem trappor för att komma in och ur huset.
Oh well... det underlättar i varje fall att slippa kånka matkassar under den här perioden tänker jag muntert och har just klickat hem käk från Mathem för halva månadslönen. Som ska levereras vid dörren i morgon kväll. Ljuvligt.

Tittut!

Namnlös, könlös (nåja..men vi tog inte reda på vilket i varje fall) och makalös!
Idag fick vi se en frisk liten typ ligga och vinka. Sista veckan i juli beräknas vi bli fem i familjen.

02 mars 2013

Fyra dagar kvar

Det här är väl de starka känslornas tid kan man säga. En sådan där period när det känns som hjärtat sitter utanpå kroppen. Att huden är solsvedd och känner av minsta lilla vindpust. Glädje, förväntan, oro och alltid en millimeter från hormongråten. Vi väntar en bebis. En tredje liten människa att kalla vår. Och även om vi inte har berättat någonting rakt ut till Rigo så vet han. Han frågar om bebisen kan få heta Skorpan efter lillebror i Bröderna Lejonhjärta. Och han pussar magen och skryter för sina vänner. Lyckliga småglin som får just en sådan storebror.
Och magen växer, alla på jobbet vet, och jag tror jag känner små försiktiga sparkar. Hej mamma, här inne är allt är bra. Men ändå plågas jag även denna gång med katastroftankar. Varför är det så, gör alla gravida det? Tänk om hens lilla hjärta slutar slå? Tänk om barnmorsketanten som ska göra rutinultraljudet på tisdag ser så där bekymrad ut som jag varit med om en gång förut. "Ja.. jag ser ett foster. Men inget liv tyvärr."

Tänk hur mycket man kan älska sin avkomma, redan när den bara är ett frö. Så mycket att världen skakar av rädsla bara vid tanken på att något ska hända dem.

Håll tummarna på tisdag.
Puss